Montessoripedagogiken

Vi föds nyfikna och intresserade av vår omvärld och vi förblir sådana livet ut om ingen tar intresset ifrån oss. Montessoripedagogiken bygger på inlärning i barnets egen takt och mognad. Vi är mottagliga för olika slags kunskap vid olika utvecklingsstadier. I en montessoriskola arbetar varje barn utifrån sina förutsättningar. Pedagogens roll är inte i första hand att lära ut, utan att observera, vägleda och se till att de rätta förutsättningarna för det egna lärandet finns. Frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört är grundpelare i montessoripedagogiken.

Montessoritanken bygger på inlärning där den egna lusten och intresset är drivkraften. Den vuxnes roll är att stimulera och handleda, men frihet att själv välja och möjlighet att arbeta ostört i sin egen takt, är grundpelarna i montessoriskolornas arbete.

  • Barnet respekteras som individ med möjligheter. Läraren är handledare.
  • Miljön är tilltalande och inspirerande. Konkret arbete underlättar förståelse.
  • Barnet erbjuds frihet att välja arbetsområde, arbetsformer, arbetsplats och tid för arbete.
  • Barnet tar tidigt ansvar för sig själv, sin miljö och sitt arbete.
  • ”Hjälp mig att hjälpa mig själv!”. Barnet får självförtroende.
  • Varje barn får undervisning som passar dess utvecklingsnivå
  • Hela miljön med material, lärare och kamrater lockar barnen till eget kreativt arbete.
  • Varje ämne studeras ur ett helhetsperspektiv.
  • Barnen lär av varandra och tränar samarbete

Alla barn har vissa gemensamma egenskaper. Maria Montessori upptäckte att alla barn hade vissa gemensamma egenskaper:

  • Alla barn har ett ”absorberande sinne”
  • Alla barn går igenom ”sensitiva” eller ”känsliga” perioder
  • Alla barn vill lära och lär genom lek
  • Alla barn strävar efter självständighet
  • Alla barn går igenom separata utvecklingsstadier eller faser
Det absorberande sinnet

Ett barn skiljer sig i grunden från en vuxen i sättet att lära sig. Montessori kallade barnets förmåga att omedvetet ta in information och lära sig nya saker snabbt och lätt ett absorberande minne, en förmåga som endast varar under de första sex åren. Det bästa exemplet på hur det absorberande sinnet fungerar vid inlärning är språket, och särskilt modersmålet. Språket kommer av sig själv och utan någon direkt ansträngning. På samma sätt lär sig barn de normer, som är typiska inom deras egna sociala och kulturella grupp.

De sensitiva perioderna

Under sina observationer av barn märkte Maria Montessori att de under vissa perioder kunde upprepa samma handling gång på gång, utan synbar anledning. De uppslukades helt av vad de gjorde och lade inte märkte till omgivningen. Detta kallade hon en ”sensitiv” eller ”känslig” period.

  • Känslighet för ordning
  • Känslighet för språk
  • Känslighet för att lära sig gå
  • Känslighet för social träning
  • Känslighet för små föremål och detaljer
  • Känslighet för att lära med alla sinnen
Barn vill lära genom lek

Maria insåg snart att barn kände en inre motivation att lära. Det var svårt att hindra dem från detta. Hon såg på inlärningen som en process i människan som gör att upplevelser och erfarenheter påverkar oss och ändrar vårt beteende. Inlärningen börjar redan vid födseln och barnets spontana lek är svar på viljan att utvecklas. Barn lär genom att delta aktivt i vardagen med sina egna händer. Montessori betonar sambandet mellan hjärna och hand och det är genom kroppsrörelse som barnets intellekt utvecklas genom samverkan mellan hjärna, sinnen och muskler. Alla barn lär i sin egen takt och alla är individer. Därför bör vi inte tvinga ett barn att göra något mot dess vilja. Montessori uppmärksammade länge behovet av upprepning vid inlärningen. Barn bör få upprepa en uppgift så länge de själva känner behov av det.

 

 

Om montessoripedagogiken
Lek och arbete

Många är oklara över lekens roll i montessoripedagogiken. En del montessoripedagoger kallar barnens aktiviteter/lekar för arbete. En källa till missförstånd kan vara Marias eget språkbruk. Hon använde ordet ”arbete” när hon talade om barns aktiviteter. När hon använde arbete menade hon inte samma sak som då man talar om vuxnas arbete, hon menade inlärning. Maria skrev själv i boken Barnasinnet: ”Genom leken arbetar barnet vidare med de intryck det tagit till sig omedvetet. Genom sina aktiviteter blir barnet fullt ut medvetet och skapar den framtida människan.”

Barns strävan efter självständighet

Ett barn strävar från början efter självständighet och det bästa vi kan hjälpa det med är att visa vad och hur man ska göra för att lyckas med olika saker. Sedan krävs tålamod medan barnet själv tränar och lär. Det är oftast genom praktiska vardagssysslor som strävan efter självständighet tillfredsställs. Barnen blir helt uppslukade av dessa sysslor, deras koncentration djupnar. Både motorik och koordination främjas och ordförrådet blir rikare.

Barns utvecklingsstadier

Maria Montessori såg att barn går igenom tre viktiga stadier eller utvecklingsfaser under sin uppväxt, från födelsen till 18 år. Barn utvecklas olika snabbt men varje utvecklingsfas ligger till grund för den som följer och ingen fas kan hoppas över. Ibland kan barn tillfälligt gå tillbaka till ett tidigare stadium.

Första stadiet 0–6 år:

Detta är stadiet då det absorberande sinnet och de sensitiva perioderna hos barnet verkar för att tillsammans med en trygg och stimulerande omgivning lägga grunden för personligheten, till vidare socio-emotionell och intellektuell utveckling. Detta är en dynamisk period och den viktigaste i barnets liv.

Andra stadiet 6–12 år:

Montessori menade att barnet under denna utvecklingsperiod skaffar sig en kulturell identitet. Det är nu människans hela och fulla potential skall utvecklas. Detta är en relativt stabil period.

Tredje stadiet 12–18 år:

Under detta stadium, som är lika dynamiskt som det första, föds människan på nytt och det är nu den unga människan utvecklas till en medveten samhällsmedborgare och förvärvar sitt slutliga oberoende av vuxna.